På engelska — Bakgrund
Adressater   —   Nerladdning i Microsoft Word, 2 spalter,   —  1 spalt
Gensvar, kommentarer

Gunnar Larson
gunnar.larson@telia.com 
www.integr.info – www.israel-palestina.se

Skarpnäck den 27 juni 2011

Till varje statråd och riksdagsledamot samt valda medarbetare i kultur, massmedia,
kyrkor, synagogor, moskéer och på ambassader och universitet.

Resultat av Israel.

Ett faktiskt resultat av tredje rikets värsta judeförföljelser i världshistorien
är staten Israel och ett säkert resultat av Israel är följande:

På 1800-talet uppkom en grundidé om en judisk stat och 1948 blev det Israel.

      Olika geografiska områden hade kommit ifråga men till slut gällde det Palestina som ”ett land utan folk för ett folk utan land”. Men den så passande formuleringen och upphöjda devisen var inte sann. 400 palestinska byar blev av allt att döma förintade. Av judiska människor blev de till föremål för sakliga förintelser av mänsklig karaktär. Nu torde många läsare inte vilja läsa mera här. Men var så goda. För aldrig kan några harmoniska och dynamiska intelligenser för fred och frid och ro komma, förutom genom ovillkorliga sanningar, medkänslor, helheter och fullheter, och som alltså bara får kosta vad de vill.

     Särskilt starkt och säkert är det så när också just därför hårda förargelser och fientligheter till slut bara måste övervinnas. Särskilt mot alla enskilda individer, eftersom emotionellt personliga motsättningar bara är destruktiva och motverkar både sina syften och oss själva.

     Inget konfliktslut i ett heligt land kan utesluta harmoni över alla gränser. Därför måste någon anda av harmoni finnas med redan ifrån början, också ifråga om en själv, det enda som bara man själv kan råda över. Och den harmoniska och dynamiska intelligensen kommer hela tiden att vara som i en början och utan slut.

      Sedan 1948 finns oräkneliga framställningar om oräkneliga faktorer i staten Israels uppkomst och fortsättning. Men med alla åtgärder och analyser, politiska och diplomatiska bemödanden och alla militära aktiviteter, med flera krig, flygkapningar, självmordsbombningar, intifador och allt möjligt annat finns ännu inget skönjbart slut på denna centrala konflikt i världen och vad allt detta har medfört och inneburit. Kortfattat den mellan alla möjliga pro- och anti-israeler.

      En FN-tjänsteman i området återvände exempelvis efter några år hem till Sverige och skrev en lång artikel i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet, ”Israel vill inte ha fred”.

      Enligt Jan Eliasson (fd utrikesminister och hög FN-man) är konflikten av central betydelse i och för hela världen, då den hela tiden direkt och indirekt berör relationerna mellan hela den islamska världen och alla oss andra, i öst, väst, Europa och USA. Kritiska ödesfrågor om tre världsreligioners heliga land kryper sig hela tiden in, mer eller mindre överallt.

     För många år sedan intervjuades på en helsida i Svenska Dagbladet en amerikansk jude i New York av en svensk journalist.
— Tror du att en förintelse av judarna kan hända igen?
— Frågan är inte om, utan när.

     Som ung gosse läste jag detta direkt som så:
— Det kan nu vara OK att sitta här med dig över lite kaffe och några kakor på fatet. Men förr eller senare kommer du och de dina att sticka era knivar i ryggarna på mig och de mina.

     Vem annan kan nu inte undgå att läsa det också som ett klaraste exempel på en principiellt självuppfyllande profetia? a)

      Nyligen uttryckte en svensk-israelisk sionist i radio, att om USA och Europa med någon verkan (!) skulle gå emot de sionistiska verksamheterna med bosättningarna (och som exempelvis innebär att bosättares barn kan bada i stora simbassänger medan palestinska kvinnor måste bära vatten långa vägar till sina hushåll) så utlovade han bara ett nytt stort krig.

— Jasså, menas det nu nog bara, om igen, här och var. Och så går vi över till ett annat ämne.

      Nej. För tidigare sades det till exempel av en annan israel i svensk radio, att om en miljon Gazabor dör, så spelar det ingen roll. Men om bara en israelisk människa dör, som i det då pågående kriget mot Gaza, så vore det fruktansvärt. Och var skulle det nu till exempel kunna finnas någon ansvarsfull och frimodig politiker i hela västvärlden och som kunde våga sig på att tänka högt och öppet jämföra med någon närmast liggande politiska ideologi och makt under de senaste 70 åren i Europa? Närmare sett, vilken skillnad att tala om kan det någonstans eller någonsin finnas mellan sådana israeliska hållningar i dagens värld och den på sin tid ledande idén om en överlägsen arisk ras? Må tystnaden tala. Men så att det hörs.

      För varje partisk åsikt och hållning finns det alltid minst en motstående sådan. Detsamma med varje känsla, tro, tradition, religionsuppfattning och grupptillhörighet. Varje partisk aktion som är oförenlig med moral och allmänt erkända normer framkallar automatiskt, oundvikligen och rätteligen en eller flera motaktioner.

     Detta principiella och universella men enkla och uppenbara förhållande måste var och en med något nämnvärt ansvar och någon intelligens av någon betydelse inse vara det kritiskt centrala i alltsammans.

      Kan vi då röra oss själva mot någon ordentlig förändring? Mot en annan nivå av grundläggande relationer?

      Ty det är bara sådant som vanliga människor i allmänhet känner för och bryr sig om som till sist avgör alla politiska, diplomatiska och militära förhållanden. Hur vi själva har det med allt sådant är därför det enda möjliga sanna, rena, rätta och fulla som vi själva i längden kan påverka med.

      Att skylla på andra är det allra vanligaste och billigaste. Och vidare sett är inte heller några tankar, idéer, och förkunnelser hela och säkra, utan brukas och missbrukas överlag, hur som helst och av vem som helst. Exempelvis framstår ”Sanningen skall göra eder fria” som det allra högsta någon kan yttra. Men så gjorde visst också Adolf Hitler.

      Därför kan inga ord tas på allvar, förrän vi oberoende av alla andra känner oss själva genuint manade till att vara med i dem, utan egna och separerande villkor.

      Att tankarna förändrar är viktigt. Minsta sak ger intryck och varje tanke har sina verkningar. 1)

      När vi då inte synes kunna förändra varandra, eller några andra, eller ens oss själva, måste det till ett förvandlande perspektiv, som radikalt förklarar att och hur och varför så mycket hänger på oss själva och så att vi då också kommer över oss själva. En allra viktigaste möjlighet är detta och som huvudsakligen är helt realistisk. För ovanför det separata självet finns andra nivåer av medvetande. Och för att då komma närmare själva kärnorna i alla sorters problem och konflikter behöver vi inte tro på något särskilt, men pröva och ompröva, inte minst mentala och emotionella slutsatser, för när vi är fästade vid dem stänger de inne och utesluter, och då kan befriande och mer helhetliga seenden och inseenden inte uppkomma.

      Att sådant är möjligt att göra och komma framåt med omvittnas härmed vara säkert som amen i kyrkan. Men så länge något misstroende att tala om är med i det är det omöjligt. För då är vi inombords självblockerade.

      En första praktiska huvudsak: Att närmare upptäcka och genomskåda hur typiskt falska alla partiska framställningar och utsagor är. Inför min Israel-vistelse (sommaren 1968) kom en bok från en israelisk turistbyrå. Den meddelade att palestiniernas flykt kom sig av uppmaningar till dem i arabisk radio att för en tid fly ifrån sina hem, tills Israel snart skulle ha besegrats militärt.

      Med detta lilla exempel kunde det vara skrämmande för oss alla hur väldokumenterade och sannerligen rent terroristiska fördrivningar av palestinier ifrån deras hem, arbetsplatser och landområden – bland annat genom rent kallblodiga mördanden av många civila och oskyldiga i deras fredliga byar – kan så grymt och obarmhärtigt bara förbigås och låtsas undan av så många ledande politiker och opinionsbildare i västvärlden. Och vem kan då rätteligen beklaga sig själva över – eller skylla på! – förekomster av arabiska terrorister? En gång till: Vem kan då rätteligen beklaga sig själva över – eller skylla på – förekomster av arabiska terrorister? (Utom i så fall bara terroristerna själva.)

     I namn av den enda demokratiska nationen i området ger Israel löpande informationer rörande konflikten och som är högt respekterade. Av dem som så vill. Men överlag och regelbundet är de delvisa, avsiktligt beskurna och missledande. Därtill med rena och faktiska skamlösheter, som emellertid är helt naturliga, för att inte säga oundvikliga och ofrånkomliga, när det är ens egna separata och separatistiska intressen och känslor som bestämmer och styr, inte minst dessutom på en grund av traditionella föreställningar eller inbillningar av ett gudomligt utvalt folk.

      Det heliga landet är nu en super-manifestation av alla tänkbara eländen, sorger och bedrövelser som följer av enastående kollektivt själviska inlåsningar med extra påeldade helvetiska följder av kontradiktoriska gudsföreställningar och passande skrifters passande tolkningar. Allt absolut tvärt emot vad ordet religion betyder, för att inte nämna annars centrala begrepp som alla människors lika värden och internationell rätt med mera och så vidare.

     Alla skall veta att det på många håll finns många underbara och högst föredömliga judar.2) Sanna eller falska trosuppfattningar om det utvalda folket kvittar emellertid fullkomligt lika, när begreppet gudomligt utvalt i alla fall icke med Israel i fokus på något sätt synes kunna motsvara universellt föredömligt, utan med ett närmast varande grannfolk snarare precis tvärtom, bland annat på grund av hur den expansionistiska sionismen – överlag demokratiskt stödd av den israeliska majoriteten, såväl som i praktiken framförallt också USA – kontinuerligt rättfärdigar sig själv enbart med hänvisningar till historiska förhållanden. 3)

      Och allt detta när det aldrig kan vara huvudsakliga hänvisningar tillbaka i tiden som alls kan vara intelligenta, utan naturligtvis blott framåtriktade normer och visioner. Icke typiskt separerande människor från människor. Utan normer och visioner som måste vara av universell karaktär. Därför är israelers och sionisters rättfärdigande hänvisningar tillbaka i tiden lika lågsinta och billiga, alldeles oavsett på ett eller annat sätt sakligt sanna eller falska och partiskt riktiga eller oriktiga för stunden.

      Dessutom kommer egenmäktiga styranden över och skamlösa missgärningar mot palestinierna aldrig att kunna helt förglömmas i världen. Det hela är med andra ord en enastående uppvisning i tiden av en skamlös frånvaro av all intelligens.

      En andra huvudsak: Att inte helt godtaga någons argument, som inte stämmer med dennes egna gärningar, ord och liv. För att ens kritik mot andras terrorism skall kunna vara respektabel måste man själv vara fri ifrån sådant. Egen terrorism har tvärtom försvarats i israelisk TV (Israel 50 år) bara för att dess syften skulle ha uppnåtts. En man intervjuades och beskrev noga, och med foto, hur hans grupp noga hade planerat och genomfört beskjutningen med ett par gevär av Folke Bernadotte i en bil, så att han kom bort, för alltid. Denne israel tillfrågades sedan av programledaren huruvida han inte på något sätt beklagade den handlingen, varvid han klart och bestämt svarade att Nej, det gjorde han alls inte, ty ”annars hade vi inte fått Jerusalem”.

      Mot detta invände nyligen en journalist på DN med något. Men huruvida just detta med den staden är sant eller falskt är totalt likgiltigt. Ty här påvisades, officiellt och i själva Israel, att man utan besvär och helt öppet kan bejaka och rättfärdiga sådan rak och ren terror som framstår tjäna ens separata och separatistiska intressen. Och bara detta väldokumenterade faktum utgör en odiskutabel kärnsak. Ty moraliska kärnor är som sådana odiskutabla och fattas insikter i moraliska sanningar hjälper hur som helst inga ord, förkunnelser, traditioner, troenden eller åsikter.

      Det enda väsentliga för något fortskridande mot någon LÖSNING på konflikten – till mänsklighetens befrielse från detta ohyggliga tillstånd som landet Israels tillblivelse och fortsättning de facto har kommit att medföra – en verklighet som är ohygglig, oavsett alla separerande åsikter, troenden, grupptillhörigheter, viljor, traditioner, handlingar, vapen och pengar – det måste vara att närmare lära känna vilka sinnen det är som råder, i och bakom det hela. Mentala och emotionella sinnen, med partiska känslor, värderingar och identiteter. Allt på grund av psykologiska band till separata och separatistiska förhållanden. Mer eller mindre på båda sidor av konflikten, men med de starkaste makternas högsta ansvar för allt dettas följder.

      Att båda parter skall behandlas lika, att det aldrig är ens fel att två träter, och så vidare i det oändliga, må till exempel vara passande för snackets och ens egen skull, men är osant, när de själva är och beter sig så totalt olika, framförallt med den enes totala makt över den andre.

      Ett mest allmänna språkbruk avslöjar också falska relationer mellan människor och folk. Både judar och araber är semiter. Susan Nathan har i sin bok Ett annat Israel avslöjat att är man arab och äger mark på visst område och är medborgare i Israel så får man inte bygglov där, på sin egen tomt, för det ges bara åt judar, och detta på grund icke av en officiell myndighet, men ändå lagenligt, regelmässigt och systematiskt. Alltså, Israels demokratiska majoritet är rasistiska antisemiter. Men fortsätt bara och läs nu. Det är inte så farligt.

      Varje land och folk har rätt att försvara sig. När nu Ship to Gaza förra året kom i fokus måste rättvist medges att Israels alla försök att sätta stopp för vapen till Hamas är naturliga, förståeliga och i och för sig möjligen berättigade.

      Men också det är meningslöst, så länge vi inte utan egna villkor gör vad vi kan för att förstå vad Hamas är och står för och hur och varför det har uppkommit. Och med de rådande sinnesförhållandena i Israel är alla försök till förhandlingar mellan ledande israeler och palestinier huvudsakligen utsiktslösa. Med eller utan andras medverkanden.

      En kärnpunkt för denna och alla andra konflikters lösningar är att rent och klart skilja mellan tankar, känslor, ord och handlingar, å ena sidan, och människans högsta och djupaste själv, eller Ego, å den andra. Denna enkla punkts betydelsefulla omfång kan icke överskattas och den framstår som högst möjlig att förverkliga, nämligen på grund av upplysningar av företrädare för en viss visdomsreligion om människans konstitution, hennes sammansättning av sju faktorer (en lägre fyrfald och en högre trefald), förenklat kropp, själ och ande, varvid de två första är tillfälliga och betingade av det förflutna och den tredje, en människans andliga essens, övergår de andras kommanden och gåenden, födslar och döenden, och som vi alla är ett med varandra i. När medvetandet i någon mån är på den nivån kan SANN OCH REN KÄRLEK vara en absolut realitet, totalt bortom och över alla personliga och därmed mer eller mindre separerande kärlekskänslor. Vissa studier i detta kan delvis men huvudsakligen förvandla ens sinne, och så att sådana förhållanden framstår som säkra som berget, och så att vilka som helst relationer till förhållanden i tiden sedermera kan komma att vara mer intelligenta än någonsin annars, exempelvis genom att alla förgångna fientligheter, lidanden och smärtor kan lämnas bakom en själv totalt och vara som helt försvunna.

      Efter alla föregående kritiska ord om separerande religiösa och traditionella föreställningar måste nu också tilläggas, att i en anda av en högsta och formlösa enhetsvärld av en rent andlig karaktär, dvs. icke-separerande, skulle olikartade trosformer och traditioner kunna blomstra upp som aldrig förr.

      Efter många års bekymmersfyllda följanden av Mellanösternkonfliktens många aspekter, med ständigt återkommande besvikelser över alla möjliga deltagares gagnlösa försök att förbättra med något, så återstår nu bara att allting under alla omständigheter bestäms av ovan kort nämnda subjektiva förhållanden, och så länge befintliga psykologiska förhållanden är rådande, så är i alla fall hur som helst ingen fred och frid och rättvisa och försoning möjlig, och för att dessa kritiska omständigheter i alla fall skall kunna bli så sanningsenliga och klara och fulla som möjligt, för så många som möjligt, framstår maximala kunskaper om objektivt kritiska förhållanden som nödvändiga, och med sanning, rättvisa och medkänsla i ett obönhörligt centrum efterlyses därför till sist sakliga uppgifter om hur mycket Israel och dess verksamheter har vunnit regelmässiga materiella och själsliga fördelar på definitivt oskyldiga medmänniskors regelmässiga materiella och själsliga bekostnader och hur mycket allt med detta har kostat och kontinuerligt kostar alla oss andra människor i hela världen (dvs. närmast genom FN), såsom för att palestinska flyktingar exempelvis inte annars skulle och skall behöva svälta ihjäl. Samt hur mycket USA har bidragit med, officiellt naturligtvis bara för Israels säkerhets skull. Men som påminner om ”vägen till helvetet, stenlagd med goda motiv”. Alla inkomna svar på de frågorna utlovas härmed att återges här på israel-palestina.se/pengasvar.html.

DEN REELLA HÖGSTA KÄRNPUNKTEN:
 AMERIKAS FÖRENTA STATERS ENSKILDA MEDBORGARE.

*

Det finns en kärlek som övergår allt förstånd, alla personliga känslor
och alla traditioner, förkunnelser, skrifter, teorier, förklaringar,
analyser, troenden, misstroenden och otroenden.
”Och den lever och rör sig hos dem som vet, att Livet i Allt är Ett”. 4)

*

Skarpnäck den 30 juni 2011,
Gunnar Larson.

Skarpnäcks Gårdsväg 12, 128 31 Skarpnäck. Telefon 08 / 80 56 78, 070 676 56 78.
gunnar.larson@telia.com.– www.israel-palestina.se – www.integr.info

Referenser i självläst ordning:

Göran Rosenberg, Det förlorade landet
Susan Nathan, Ett annat Israel
Per Gahrton, Palestinas frihetskamp.

Fotnoter:

A)  Egna och medvetna separationer ifrån alla andra människor måste naturligtvis väcka deras misstänksamheter, medvetna eller omedvetna, uttalade eller fördolda. Särskilt om separationerna dessutom är avsiktliga, till bara egna materiella, mentala och emotionella fördelar, helt oavsett möjligen på alla andras bekostnader. Se allt som följer. (Om möjligt utan skygglappar.) (Men vilken kändis kan någonsin våga öppet svara på sådana ack så enkla frågor?)

1)  LEVANDE SAMMANHANG I NATUREN, www.integr.info/existens.html
För nerladdning i Microsoft Word: http://files.me.com/gunnarlarson/lv4v88

2) Här uppgavs till idag 30/6 namn på flera kända judar som jag personligen respekterar särskilt högt, men med detta utan ens någon förfrågan om deras medgivande för det var det en egenmäktighet mot dem, eftersom de kan vara emot att på något sätt bli associerade med detta om Israel. (Men med denna fulla och öppna bekännelse av eget fel har var och en som så vill och behöver fått en ny språngbräda för att kunna hoppa ifrån alltihop.)

3) En framställning av relationer till det förgångna, och som säkert imponerar, och därmed enkelt förstärker mänskliga inneslutningar och destruktiva avgränsningar finns på History of Israel, http://www.internationalharvesters.org/historyofisrael.htm

4)  Citatet av Annie Besant som hade måst lämna make och barn för att hon som kyrkoherdefru inte fick tvivla på sakramenten, blev socialistisk ateist, aktiv fritänkare i London och ledde kvinnors fabriksstrejk, men tvärvände igen, genom att läsa Den hemliga läran för att recensera den i en dagstidning. I Indien verkade hon politiskt för Indiens frigörelse från Storbritannien, under sina sista decennier var hon världspresident för Teosofiska Samfundet och hennes bok Esoterisk kristendom gav mig som dåvarande liberalkatolik väldigt mycket.

*